Det Mytiska Norden

Nordiska väsen utspelar sig under 1800-talet i ett mytiskt Norden. Denna version av Norden är inte historiskt korrekt, utan en alternativ värld där skeenden kan överstämma mer eller mindre med vår verklighet. Berättelserna utspelar sig alltså inte under en fastställd period av 1800-talet – det mytiska Norden är en blandning av fenomen från hela århundradet. Ångbåtar, tåg samt filosofiska och politiska strömningar från slutet av arton-hundratalet kan blandas med fenomen som före-kom tidigare. Ni gör dock klokt i att inspireras av sanna historiska händelser – många saker som inträffade på 1800-talet är nämligen utmärkta utgångspunkter för att skapa mysterier med spännande konflikter. Spelets mystiska värld har ett särskilt fokus på rollpersonernas hemort, Upsala.

Väsen

I alla tider har människan delat landet med väsen; troll, gengångare, lind-ormar och andra varelser har bott i skog och sjöar. De har liksom männ-iskorna både trätt och tolererat var-andra. Många har hjälpt bondefolket i deras slit och gjort vinterns mörka kvällar uthärdliga med förtrollad musik och gåvor i form av märkliga hantverk till smeder och lutspelare.
Trots att väsen alltid har funnits närvarande är det få som fått möjlig-het att faktiskt se dem. Det mänskliga ögat kan inte uppfatta väsen – varelserna väljer själva när de vill visa sig. Det sägs att deras närvaro kan märkas till exempel genom ett vind

drag genom rummet eller att gårdens djur beter sig på ett oväntat sätt.
Sagor och sånger berättar vilka regler som måste följas för att inte förarga väsen. Människorna på landsbygden tycker sig ofta veta hur de ska bete sig för att inte komma på kant med de underjordiska, men något har skett som ändrat på balansen mellan de jordiska människorna och den dolda världen. Väsen har börjat attackera byarna och förstöra människans bo-städer, fabriker och tågstationer. De lever inte längre enligt de mönster som sagorna förtäljer. Vissa menar att de blivit galna, andra att domedagen närmar sig. 

Synen

Du är en människa som har Synen, vilket innebär att du har förmågan att se väsen – även när de försöker göra sig osynliga. Synen fick du i samband ett fysiskt eller psykiskt trauma, troligtvis någon form av övernaturlig händelse som kan ha skett när du var barn eller i vuxen ålder. Ni som har Synen kallas ibland Torsdagsbarn.
Av någon anledning har du sökt dig till andra som också har Synen, och tillsammans har ni bestämt er för att använda er förmåga för att hjälpa människor som drabbas av väsens godtycke och lynnighet.

Ni har tagit reda på att det tidigare fanns en organisation som kallades Sällskapet, och bestämt er för att återupprätta den. Sällskapet existerade i flera hundra år och bestod av människor med Synen som studerade och fördrev väsen. Medlemmarna träffades på
kråkslottet Gyllencreutz i Upsala, men för ett tiotal år sedan lämnade de sista Sällskapet, låste slottsporten och lät slottet förfalla. Ingen vet varför.
Du och dina nya vänner har spårat upp en av de tidigare medlemmarna i Sällskapet – en äldre kvinna som heter Linnea Elfeklint, som är intagen på Upsala mentalsjukhus. Linnea har berättat om Sällskapets historia och traditioner, och hon har gett er nycklar och ägarbevis till slottet Gyllencreutz. Men hon vägrar lämna sjukhuset och vill på inga villkor följa

med er till slottet – och hon säger inte varför. Det är upp till er att återupp-rätta organisationen, bygga ert hög-kvarter och ge er ut på expeditioner i Norden för att lösa mysterier och fördriva väsen. Under spelets gång kommer ni att ha möjlighet att under-söka och bygga ut slottet Gyllencreutz. Slottet är ert högkvarter där ni kan förbereda er inför era resor, och när ni kommer hem är det där ni kan läka
de psykiska och fysiska sår ni fått i möten med väsen. Samtidigt måste ni upprätthålla en fasad mot era vänner och släktingar i Upsala – skulle de få reda på att ni tror er se övernaturliga varelser kommer de förr eller senare att vilja spärra in er tillsammans med
Linnea på mentalsjukhuset.

Kampen mot Väsen
Ert uppdrag är att skydda mänsklig-heten mot väsen. Men världen är inte svart och vit. De väsen ni stöter på är ofta offer för andra väsen eller för människans framfart, och ändå måste ni ta ställning och göra det som är rätt. Vad det nu är. Inför era expeditioner rustar ni er med värjor och gevär. Era vapen kan hjälpa er i kampen mot
mänskliga fiender som rövare eller upprorsmän. I strid med väsen skulle ni lika gärna kunna bära pinnar och pappersbitar. Väsen kan visserligen fördröjas eller tillfälligt jagas bort av människans vapen men de kan sällan dödas av kulor eller vässat eggstål.
För att bekämpa väsen måste ni vända er till sagorna och till glömda böcker från förr. De ritualer som krävs för att fördriva dem är alltid exakta och sällan enkla. Kanske måste ni strö silverpulver i vattenfallet en natt när fullmånen lyser – alternativt kan ni jaga jättarna till skogs genom att ringa i kyrkklockorna i gryningen. Varje väsen skyddar sin ömma punkt med stor vaksamhet, och den som söker efter denna kunskap riskerar att väcka dess ilska.